God kväll cyberfamiljen, ♥

Vi är tillbaka i Stockholm. Det gick jättebra att resa själv med barnen. Jag håller alltid andan varje gång jag ska resa själv med dem, men resan gick galant! Jag märker hur rutinerad jag har blivit och det underlättar en del att Atari kan gå själv. Nu slipper man i alla fall bära den ena och släpa med den andra sen packningen på det. Barnen gillar att hålla varandra i handen när de går själva för att det känns tryggare för dem på något sätt. Men det tar verkligen sin lilla tid att resa med småbarn, de gör extra stop på vägen eller springer åt fel håll bara för att utforska lite. Av någon anledning tycker jag ändå att det är kul att resa med barnen. Så länge man inte är sen eller har bråttom. Reser man med barnen ska man alltid ha god tidsmarginal. Då är resan som roligast.

Vi har höstlov denna veckan. Jag har valt att vara ledig med barnen så att vi kan hitta på massor med roliga aktiviteter tillsammans. Dock har barnen varit på förskolan idag och hade halloweenfest med kompisarna. Zelda och Atari klädde ut sig till Baby Sharks. De var supersöta i deras dräkter som också kan sjunga! -Baby shark dododododo! Sjunger dräkten. Ni måste se dräkterna! Ska fota barnen sen när de ska ha på sig dräkterna igen under helgen.

Imorgon har jag lite planer på vad jag och barnen ska hitta på. Om det är hyggligt väder kommer vi att vara ute men om det regnar ska vi hitta på något roligt och mysigt inomhus. Jag har en hel lista på vad jag vill göra med mina små hela veckan ut och på halloween helgen kommer vi att mysa deluxe!

Hur ser era halloweenplaner ut för er i år? 

När vi kom fram till Lappland dagen efter min födelsedag hade första snön precis fallit. Barnen blev jätteivriga och exalterade över snön. De ville leka i snön och bygga snögubbar i timmar. Vi drog runt barnen med pulkan och de tyckte att det var superkul. Båda sa: -Mera, mera, meeeeraaaa! Varje gång man stannade till med pulkan för att vila. Sen ville Zelda promt plocka jordgubbar när hon stod vid jordgubbslandet. Hon försökte ta bort snön från jordgubbsplantorna och förstod inte riktigt varför det inte var några jordgubbar och blev jättefrustrerad och ledsen. Stackars liten… Jag försökte förklara för henne att jordgubbarna försvinner när snön kommer, men vet inte riktigt om hon förstod hela grejen med olika årstider och växtligheter som är tillgängliga under de olika årstiderna. Även om jag sa till Zelda att jordgubbarna är ”slut” just nu så insisterade hon att om man tar bort snön från jordgubbsplantorna så skulle man hitta jordgubbarna för att de gömde sig bara sa hon. Åh, lilla Zelda.

Vår vecka i norr har varit dunder-underbar. Jag njuter varje gång vi är här och barnen älskar att vara här lika så, barnen är verkligen gjorda för att vara i Lappland. Förutom att det alltid är folk och familjemedlemmar kommer och går dagligen i huset där man aldrig känner sig ensam så kan vi alltid hitta på många mysiga uteaktiviteter med barnen. Det är så mycket kärlek, lek och skratt hemma i Lappland. Jag känner mig överlycklig varje gång jag är hemma. När jag är i Stockholm har jag så mycket hemlängtan att det gör ont i hjärtat. Det här vet ni redan sen flera år tillbaka, att jag länge har velat flytta tillbaka till Lappland. Det här inlägget från 2016 skrev jag om det bland annat. Tänkt vad roligt det skulle vara för barnen och min familj men framförallr för min själ! Men av olika anledningar är detta omöjligt just nu, känns det som. Men deltids boende är möjligt i framtiden och jag längtar så mycket att jag får fjärillar i magen när jag tänker på det! 🙂

Jag och min lilla familj önskar er en underbar vecka finaste ni, tar hand om er! ♥

Bilderna togs när första snön precis hade kommit, men nu är det betydligt mer snö och man kan inte längre se gräsmattan. 

Älskade ni! ♥

Jag och barnen reste hit till Lappland i söndags efter att vi har firat min födelsedag i två dagar under helgen som har varit!

Vi började mitt födelsedagsfirande redan i Fredags, dagen innan min födelsedag. Min lillasyster (Fay) insisterade att jag måste åka iväg på en SPA-dag med henne där vi avslutar kvällen med att sova över på ett hotell. Fay tog initiativet, hon åkte ner till Stockholm, bokade allting och pratade ihop med Bill. Min första tanke var: Spa och kvalitetstid med lillasyster låter helt magisk, men är det verkligen nödvändigt att sova någon annanstans? Vad kommer att hända om Atari skulle vakna mitt i natten och Bill inte kan trösta honom? Jag hade tusen tankar som spökade i min hjärna, som vanligt… Jag har tendens att tänka lite för mycket när det kommer till barnen. Jag har blivit så van med att vara med barnen och vet inget annat känns det som. Jag tappar min identitet på något sätt utan dem. Vad knäppt det låter egentligen.

Vet inte varför jag var så nojig med att lämna barnen. Det finns egentligen ingenting att vara orolig för, Bill är jätteduktig med barnen. Han roddar allting på ett beundransvärt sätt och alltid överraskar mig med hans förmåga att strukturera samt multitaska med barnen. Det är inte heller första gången som Bill har fått ta hand om barnen själv. Han har faktiskt fått vara med banren själv i EN hel vecka i Stockholm medan jag var uppe i Lappland efter att jag har haft barnen själv i flera veckor. Jag upplever till och med att Atari sover bättre med Bill än med mig. Vet ej varför det är så.

Hur som haver, mitt födelsedags firande har varit supermysigt. Jag och Fay började med att checka in oss på hotell, sedan gjorde vi en spabehandling som heter energikur på Sturebadet. Jag fick behandlingen i ett rum som heter ”Samer-kåta”, kände mig som hemma när jag klev in. Det var så mysigt. Efter spa åt jag och Fay middag på ett ställe som heter Pat’s Place, det är en thai-tapas restaurang som ligger på Södermalm. Maten var utsökt! Vi beställde in 8 rätter och åt upp allting på bara en timme! HELT SJUKT! Trodde aldrig att vi skulle äta upp all mat, det var så mycket. Efter middag mötte vi upp min goda vän Yun på Hötorget. Vi satte oss på en restaurang där och beställde in ännu mer mat och umgicks tills restaurangen stängde.
Morgonen därpå tog vi båten hem efter att vi hade ätit hotellfrukosten. Min svärmor var hemma hos oss och hjälpte till med att ha koll på barnen medan Bill fixade lunch och fika till oss. Han hämtade sushi och tårta som han förbeställde dagarna innan. Efter lunchen packade vi resväskorna inför vår resa till Lappland, vi gjorde även en liten shoppingrunda inför resan, sedan var det dags för middag. Vi gick ner till restaurangen vid vattnet nedanför oss som vanligt. Det är så enkelt och bekvämt att slippa åka så långt med barnen vid den tiden som är så nära intill barnens nattning.

Jag fick ett lugnt födelsedagsfirande i år, men laddar hårt inför nästa år! Jag och Bill har bestämt oss att vi ska fira våra födelsedagar ihop nästa år, eftersom vi fyller 70 tillsammans. Jag 30 och Bill 40. Alltså what?! Så cray cray! Vi vill fira stort men vi får också se hur läget ser ut med Coronan, och måste anpassa oss därefter.

Tack snälla för alla grattis i förskott här i bloggen samt gratulationer som ni hade skickat mig på Instagrams DM. Ni är underbast!

All kärlek till världens bästa ni, ♥

Älskade cybervänner! ♥

Det var flera veckor sen vi hördes vid sist. Har det hänt något kul hos er? Hur mår ni? Vad gör ni?
Själv har vi bara myst en massa på hemmaplan, jag och barnen har haft många underbara dagar och stunder tillsammans. Hela hösten har varit fullt av skratt och glädje. Varje dag med barnen känns som en äventyr i sig. Sedan känner jag mig oerhört tacksam över möjligheten med att kunna vara hemma under barnens första år. Jag och barnen har fått många underbara kvalitetsstunder tillsammans. Att få se barnen växa upp och utvecklas på nära håll är det bästa som finns. Speciellt under den här åldern som barnen är i nu, de lär sig nya saker varje dag i raketens fart. Det är fantastiskt att jag får uppleva alla de viktigaste stunderna med dem. När jag återberättar saker för Bill om vad barnen har gjort på dagarna brukar han säga hur avundsjuk han känner sig, eftersom han vill också uppleva saker själv med barnen. Som föräldrar är dessa stunder oslagbara och extraordinära på något sätt, eftersom man blir så himla stolt. För någon vecka sen började Zelda använda orden som: – Du, jag, han och hon, på rätt sätt till exempel. När Zelda för första gången sa: –Mamma, DU leker här. Blev jag helt paff. När använder hon ordet ”DU” liksom?! Jag har bara hört henne säga mamma. Bara det lilla gjorde mig stolt. Så stolt att jag inte visste var jag skulle ta vägen. Visst är det konstigt ändå?

Förövrigt trivs barnen på förskolan, ibland säger de inte ens hejdå när jag lämnar och bara springer in till kompisarna, de har bl.a. hunnit med minibio, Bamselopp, skapat och pysslat massor på förskolan. De älskar förskolan och tycker att det är superkul att vara där. Förskolan är verkligen en plats som de ser framemot att gå till varje dag och är så ivriga på morgnar på vägen till förskolan, jag blir lika ivrig själv av att se dem ivriga.

Vi har även hunnit fira Bill som fyllde år för någon vecka sen. Jag var hemma med barnen och pysslade inför kalaset medan Bill var på förskolan och målade staket med de andra föräldrarna på fixardagen. Bill blev jätteöverraskad när han kom hem och frågade hur jag hann sätta upp och fixat allting på några få timmar. Nedan kommer lite bilder från Bills lilla kalas som vi hade för honom här hemma. ↓

Sedan har vi min födelsedag som bara är runt hörnet. Jag kommer att fylla 29 år nu på lördag, bara ett år från 30!!! WHAT?! Varför känner jag en sån panik när jag håller på att närma mig 30 helt plötsligt? Jag tycker att det ska bli så himla kul att fylla 30, men känner mig helt panikslagen när jag tänker på det. Kan någon förklara detta fenomen för mig?

Tack för att ni läser, jag har egentligen mycket mer att berätta. Jag blir alltid lite extra pratglad när jag inte har pratat eller träffat en god vän på länge, men i det här fallet med er då. Jag vill dock inte att ni ska somna framför skärmen så vi måste höras igen jättesnart.

Ta hand om er älskade ni, och glöm inte att Coronan är fortfarande kvar, fortsätt att följa rekommendationerna och jag hoppas att ni får hålla er friska! Kramar från oss. ♥