Mitt födelsedagsfirande

Finaste, underbaraste ni, 

Ödmjukaste tack för alla grattis. Igår firade jag dagen med min älskade lilla familj och det blev lyckat. Jag fick allt och lite till än vad jag hade önskat mig på min födelsedag.

Vi klädde upp Atari till mini Bruce Wayne och Zelda i en söt klänning. Bill vet att jag älskar skaldjur och tog mig till det närmaste skaldjursstället. Vi hade planer på att äta nedanför oss vid vattnet egentligen men någon hade abonnerat hela restaurangen igår. Barnen sov på vägen till restaurangen och vaknade när maten serverades. Barnen var oerhört snälla och tålmodiga under hela middagen, vilket var sällsynt. När det var dags att åka hem såg vi på barnen hur de började känna sig otåliga, bra timing blev det med allting. Det är verkligen superlyxigt som småbarnsföräldrar att kunna sitta och äta i lugn och ro på en restaurang. Man lär sig att uppskatta de små sakerna som man kan unna sig i vardagen oerhört mycket under småbarnsåren. När vi kom hem från middag somnade barnen ganska tidigt. Jag och Bill passade på att se en film, Bill såg hela filmen men jag somnade med mitt huvud på hans knä 20 minuter in i filmen, haha.

På tal om att unna sig. Jag berättade ju för er vad jag önskade mig i födelsedagspresent. En dag med egentid för mig själv här hemma så att jag i lugn och ro kan sortera garderoben och liknande. Min önskan om att få egentid gick i uppfyllelse men jag fick inte vara hemma! Bill och svärmor ska lämna av mig på en spaanläggning imorgon. Bill tycker inte att jag ska spendera min egentid med att städa och greja här hemma. Han vill att jag ska ta hand om mig själv och tänka på mig själv för en gång skull. Jag började gråta när jag fick höra vad jag fick i födelsedagspresent av Bill. Jag vet inte varför det blev så emotionellt. Kanske på grund av att detta var inte riktigt det jag ville? Eller var det mer än vad jag önskade mig? Fick också dåligt samvete av tanken med att lämna barnen för att gå på spa men jag känner mig tacksam och oerhört glad över den här möjligheten. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga… men en sak är jag säker på. Jag kommer att utnyttja den här tiden som jag fick väl. Tid enligt mig de värdefullaste som man kan få. Jag kommer att ta med mina studieböcker (läser ekonomi nu och planerar att läsa MBA efter det) och datorn för att hinna göra det som jag måste göra för mig själv. När jag blir mindre stressad över mina måsten mår jag såklart bättre i själen. Jag ser spaanläggningen mer som ett nytt miljöombyte bara.

Jag önskar er all kärlek i världen och tack för att ni finns i mitt liv. Har haft jättedåligt samvete över att jag inte kunnat svara era kommentarer och kommunicera med er genom kommentarsfälten, mailen, Instagram, DM o.s.v. Imorgon kommer jag definitivt att prioritera och lägga en del av min egentid till er med. För att jag värdesätter verkligen vår relation. Ni är utan tvekan de bästa cybervänner som man kan ha! 

 

Jag föddes för 28 år sen!

Jag föddes idag, för 28 år sen. Jag hade glömt bort lite till och från att jag skulle fylla år idag. Har haft fullt upp med barnen och Zeldas första inskolningsvecka. När jag kom hem från förskolan med Zelda möttes jag av min glada man och son som hade fixat blommor och ballonger. Zelda sprang fram till ballongerna och sa: –Ballooooo. I kylen väntar tårta och bakelser.

Nu håller Bill på att fixa sig inför vår lilla dejt med barnen. Jag har inte önskat mig något märkvärdigt än att få 4 timmar ensamtid i lugn och ro här hemma så att jag hinner göra annat, skulle behöva sortera garderoben t.ex. Haha.

Nu ska vi fortsatta med att fira dagen! Kärlek till er alla! 

 

Första dagen på förskolan

Älskade cyberfamilj! 

Första dagen av inskolningen är avklarad. Vilken lyckad dag det blev! Zelda hade så himla kul att hon inte ville lämna förskolan. Pedagogerna var så mysiga och underbara med barnen. Satt och tänkte för mig själv vilket underbart jobb de har. Att få spendera dagarna med de små varje dag. Blev faktiskt en snutta avundsjuk på personalen för stunden, jag vill också!

Åh, det känns fortfarande overkligt att Zelda började på förskolan idag och hon kommer att spendera ett par timmar utan oss där på dagarna. Vi hade mindre än två veckor på oss att förbereda oss inför det här och jag har inte riktigt tagit in allt än. Jag känner mig extra emotionell på något sätt. Svårt att sätta ord. Fick tårar när jag såg hur Zelda kände igen att vi var tillbaka på förskolan och sprang genom korridoren till hennes avdelning. Började böla inombords när jag såg Zeldas hatthylla med hennes namn på. Mitt hjärta smälte när Zelda gick fram och dansade med andra barn när de satte på musik i högtalarna. Förskolan är liksom det första steget som Zelda kommer att börja upptäcka världen på egen hand, utan oss.

Jag läste broschyren som vi fick med om och om igen. Vilka tider gäller, hur scheman ser ut under inskolningstiden och när vi ska vara på förskolan första dagen. Jag tittade säkert på scheman tusen gånger för att vara på den säkra sidan. Sedan gick jag genom en lista som fanns med i broschyren på vad vi behöver packa med till Zelda.

Packlista inför förskolan: 
– Extrakläder (tröjor, strumpor, byxor och underkläder), gärna flera omgångar.
– Regnbyxor med rem under skon och regnjacka. Eller regnoverall.
– Stövlar (vintertid fodrade gummistövlar eller raggsocka)
– Overall med rem under skon eller täckbyxor med rem under skon och täckjacka.
– Mössa (höst/vårmössa, sedan varmare/fodrad vintermössa), utan knytband då dessa kan fastna.
– Varma vantar gärna som är vattentåliga (tex fodrade galonvantar som tål vatten, men även tjocka vintervantar. Vantarna får gärna gå över ytterplagget, uppåt armbågen).
– Skor (helst utan snöre).
– Tjocktröja utan fast huva (något varmare att ha under regnkläderna på hösten/våren)
– Sköna inneskor rekommenderas.
– För att förhindra att saker försvinner markera barnens kläder och saker med namn.
– Barnens personliga tröstsaker som nappar, gosedjur o.s.v.

Förresten, såg att någon av er blev upprörda när jag sa att den här förskolan är något som inte vi skulle välja vanligen. Det var absolut inte med mening att göra någon upprörd eller ta personligt illa vid. Jag ber om ursäkt för det. Jag borde kanske formulera mig på ett annat sätt. Att den här förskolan är allt annat än det som vi hade som preferenser.
Som föräldrar har man sina egna preferenser på vilken förskola vi vill att våra barn ska gå till. Den här förskolan som vi börjar på nu är bara ett tillfälligt alternativ. Vi fick behålla köplatsen så att vi kan komma in till den förskolan som vi önskar att få plats till.
De preferenser som vi har är ett föräldrakooperativ förskola, så att vi kan vara mer involverade. Liten förskola och liten grupp med barn. Skolans inriktning Reggio Emilia där barnen får lära sig mer av att uppleva och utforska själva, lite mer lek men följer ändå grundläroplanen. Att skolan lagar maten själva på plats med ekologiska ingredienser. Ni som har följt och läst här i bloggen vet om det här redan.
Den här förskolan som Zelda går på nu har noll av dessa kriterier som jag nämnde ovan. Just nu när förskolan är nyöppnad har de ganska lite barn fortfarande och är överbemannade dessutom, vilket är bra. När skolan kommer igång helt kommer de att ha cirka 80 barn totalt, medan den vi valde i början har omkring 20 barn på hela förskolan.
Varför vi inte skulle välja den här förskolan i vanliga fall är skolans verksamhet och riktlinjer. Det är aldrig fel hos pedagogerna, de gör ett underbart jobb och har fått oss att känna oss trygga. De försöker verkligen lyssna och uppfylla de krav vi har. Man märker verkligen att de som jobbar där älskar sina jobb.

Även om den här förskolan inte har någon av våra preferenser så finns det faktiskt ingenting att klaga på. Det är en bra och fin förskola med nya, rena, fräscha, ljusa lokaler och framförallt barnsäkra. En förskola som följer alla riktlinjer och regler ordentligt. Man kan känna sig trygg och vet vad man får.

Framförallt älskar Zelda den här förskolan. Detta gör oss glada och vi älskar såklart allt som gör Zelda glad! Zelda var så söt som sprang fram till en i personalen som hade hand om barnens mat och kramade henne. Det var så himla sött. Kanske hon går fram och gör sig bekant med hennes jämngamla kompisar imorgon? Åh, vi längtar efter förskolan redan! Haha.

Även om jag är lite tyst här i bloggen i dagsläge så uppdaterar jag i min instastory nästan dagligen. Om ni vill se en glimt av vår lilla vardag.

Kärlek och kramar till er från mig och min lilla familj. 

 

Atari 4 månader

Atari fyllde 4 månader för lite mer än en vecka sen. Han rullar, han studsar och spelar med munnen för fullt. 

Atari har verkligen vuxit på bra och använder samma klädstorlek som Zelda. Nu delar barnen samma klädlåda, hehe. Zelda har klädstorlek 74/80 just nu, för er som undrar. På Ataris 4 månaders dag upptäckte vi att Atari försökte stoppa saker som han hade i handen i munnen. Nu börjar lillen utforska sin smaksinne och vi har låtit honom smaka på olika frukter och grönsaker i smak-napparna. Det är så himla roligt att se hur Atari försöker söka kontakt med oss, han pratar och tjuter till lite grann tills vi ger honom uppmärksamhet. Nu dreglar han extra mycket och har börjat vakna många gånger på nätterna. Vi tror att tänderna kan vara på väg. Alltså, min bebis, han växer för fort!

Något som är helt oförändrat med Atari än så länge är hans förmåga med att äta. Han äter ofta och mycket! Han tar inte flaska heller, hur mycket vi än försöker att träna honom till att ta flaska sedan han var någon vecka gammal. Men snart kan Atari äta annat mat än bröstmjölken. 🙂