Sunday funday

Glad måndag älskade ni, 

Hoppas att ni har haft en underbar helg. Den här helgen har varit epic för oss med mycket skratt, glädje och kärlek. Idag kommer jag att vila här hemma med lilla Zelda. Jag har under helgen fått tillbaka mensen igen och det blev samma problem som förra gången med mjölkproduktionen. Förra gången var jag helt förkrossad. Den här gången känner jag mig inte alls det minsta berörd. Nu vet jag att sådana här situationer kan uppstå, man kan inte hindra det. Jag får blanda med ersättning under mens-perioden helt enkelt. Nu ska Zelda dessutom börja med provsmaker och kommer snart att äta andra föda. Hon kommer naturligtvis att bli mätt på annat än bröstmjölk men jag kommer fortfarande att amma så länge det går, på kvällarna/morgnar eller så.

Nu till det roliga, igår firade vi min fina svärmor som fyllde 59 år! WHAT?! Hon ser så himla ung ut. Nu vet jag var Bill har fått sina gener från. Igår firade vi med taco och tårta. Sen blev det lek, skattjakt och jag hoppade studsmatta med barnen. Det var kul att leka med barnen tills ena tvillingen började gråta när de sprang in i varandra. Som vanligt blev allt bra igen ganska snabbt och de sprang upp på studsmattan som ingenting hade hänt. Efter ett tag flög Liam ut med huvudet först under öppningen av skyddsnätet och gjorde illa sig. Jag blev otroligt ledsen, ville typ gråta men höll mig då Liam redan var ledsen. Jag kanske skrämmer upp honom ännu mer tänkte jag.
Man kommer liksom ihåg själv hur det var när man var liten. Man gjorde illa sig hur många gånger som helst. När jag var cirka 10 år gjorde jag en framåtvolt på studsmattan men flög utanför mattan och landade på rumpan. Jag hoppade från två meters höjd med en paraply och trodde att jag skulle flyga, jag var 6 år. Jag cyklade och kraschade in i bilar flertal gånger. Jag knöt snowracer bakom snöskoter och körde in i ett träd. Jag blödde, skrapade upp hela armen, tappade tänder och har ärr ett par ställen i kroppen som jag har fått från när jag gjorde illa mig som liten.

OMG! Hur jag konstant kommer att vara orolig när Zelda kan springa och hitta på en massa bus. GAH! Tur att hon inte kan springa än, haha. Ska verkligen njuta av den här tiden så länge det varar! 

Efter mysstunden med familjen åkte vi hem och våra vänner kom förbi. Bl.a. Petter och Johan. Ni kommer säkert ihåg dem? De är min och Bills gemensamma vänner.

Jag och Riho pratade om att åka till Japan med varandra nästa gång så att hon kan visa oss runt. Hon kommer ju därifrån. Åh vad jag saknar Japan! 

9 kommentarer

  1. Låter som en toppenhelg! ^^ Och jag minns också när man skrapade knäna, klämde fingret mellan dörren och allt sånt där, haha… inget kul! Tur att man är mindre klumpig nu. 😉
    Själv så hjälpte jag mamma med att plantera några nya blommor som vi köpte. Vi förälskade oss i en ros och tog hem den också, haha, den heter Crazy Fashion – googla upp den! Den ser ut som om den exploderar i rosa och gult. 😀

  2. Alltså, åååh armkakorna! 😍 knubbiga bebisar är det gosigaste som finns! Är höggravid själv och längtar efter min lilla tös! 💖💖💖

  3. Jag hörde talas om några pojkar
    i Thailand som fastnat I nån grotta .
    HAR DU NOTERAT DET ALLS?

  4. Det går så fort när de gör sig illa. Måste ju säga att de e ett under att man inte slog ihjäl sig som liten. E fortfarande klantig men de funkar 😁

  5. Å grattis till Bills mamma 😊 Tänkte på ungdomarna i grottan borta i Thailand. De ville undvika uppmärksamhet från media eftersom det handlar om barn. Vilka hjältar alla är som hjälper ungdomarna. Hoppas alla kommer hem välbehållna. ❤

  6. Jag börjar nästan alltid också gråta när barn gör sig illa men försöker verkligen hålla alla tårar inne så barnen inte ska bli rädda eller så. Sen är de lite kul å bra såklart att barn såfort glömmer skadorna och börjar leka igen som att inget hänt.
    Jag skadade mig såå ofta som barn för jag var heeeelt säker att man kan lära sig flyga så jag övade å övade å de slutade ju inte ofta då bra haha 😀

  7. Taaack för massa bilder, så uppskattat!!

  8. Ojj, är hon tidig? Mina barn har kunnat sitta vid ganska exakt 6 månader. Tänkte sätta min äldre son i stolen tidigare, men fick rådet från sjukvårdare att inte göra så ifall babyns höfter inte är utvecklade. Tänkte bara skriva ifall det stämmer, min egen rygg har blivit opererad som äldre så är väldigt försiktig med mina barns. Men huur gullig är inte hon hur som helst 😍💕 och jättefint om hon faktist kan det redan! 😍😊

  9. Och menar inte att göra er oroliga, det gör säkert ingenting om hon sitter en liten stund. Mina bebisar har inte alls kunnat sitta själv på golv och så vidare innan ca 5,5-6 månaders ålder så då borde dom inte vara i stolen heller har jag förstått.😜 så tänkte bara varna ifaaallll det kan vara jobbigt för henne fastän ni inte märker det😊

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *